Antal yxor: 2
Totala transaktioner: 2
Köp: 2
Försäljningar: 0
Foto: A. Jonason, Göteborg
Från Jan Sjöbergs kapitel "Från järnbit till yxa" ur Hjärtumsboken: minnen, människor och miljö kring millennieskiftet (2007), utgiven av Hjärtums hembygdsförening.
| ID | Modell | Kommentar | Status |
|---|---|---|---|
| 166 | Klyvyxa | MOTTAGEN | |
| 33 | Hjärtumyxa | MOTTAGEN |
| Datum | Typ | Yxa | Pris | Frakt |
|---|---|---|---|---|
| Aug. 4, 2024 | KÖP | Klyvyxa | 4 200 kr | 78 kr |
| March 17, 2018 | KÖP | Hjärtumyxa | 2 995 kr | 130 kr |
Johan Jonsson (1844–1929)
Grundaren av Hjärtumsyxan
Han föddes den 3 november 1844 i Kläppemossen, Hjärtum. Han var "stamfader" till yxsmidet i Hjärtum, yngst av fyra syskon, och förlorade sin mor vid tre års ålder.
Lärlingstid och utbildning
Jonsson började sin smedbana som nioåring hos en farbror i Gravlångens håla och fick gedigna kunskaper hos smeden Johannes Berntsson på Kärrsbacken.
Åren i Norge
Runt 1869 reste Jonsson till Norge på grund av arbetsbrist i Sverige. Han arbetade vid mekaniska verkstäder i Christiania (Oslo) och Stavanger. År 1875 tog han anställning hos smedmästaren O. Siversen i Rogalands fylke, där han troligen fick sin huvudsakliga utbildning i yxsmide. Han gifte sig 1875 med Maria Eufrosyne Bengtsson. De fick dottern Emelia 1876, men 1878 dog hustrun och sonen Gustav Adolf i barnsäng. Jonsson stannade i Siversens tjänst till 1885.
Återkomst och smedjor i Hjärtum
Han återvände till Hjärtum 1885 med sin dotter. Han hyrde kvarnssmedjan vid Daskebacken och började tillverka "Daskebackaren". Senare etablerade han en ny smedja på Kärrsbacken tillsammans med sin tidigare läromästare, där han även byggde ett vindkraftverk för att driva slipstenen.
En konstnärlig smed
Han betraktades mer som en konstnär än hantverkare, känd för att lägga sin själ i arbetet. Han var en av de sista i landet som tillverkade yxor för hand, och hans yxor blev rikskända för sin exceptionella skärpa.
Hemlig tillverkningsmetod
Jonsson hängde säckväv för fönstren för att kunna se glöden ordentligt under härdningen, vilket gav upphov till rykten om "trollkonster" och hemliga metoder.
Hjärtumsyxans kännetecken
Yxorna var kända för sin extrema skärpa och hårdhet; de kunde hugga i en femtumsspik utan att skadas. De märktes med "J JONSSON". Modellen, kallad "Hjärtumsmodellen", hade ett unikt utskjutande stöd för skaftet och ibland ett spår för att dra ut spikar.
Spridning och efterfrågan
Yxorna var efterfrågade internationellt, med fynd rapporterade från såväl Australien som beställningar till Amerika.
Arv
Trots yxornas popularitet tog Jonsson inte mycket betalt och dog utan någon större förmögenhet 1929. Hans verkliga arv var konsten att smida yxor, som han förde vidare till sin lärling, Johan Skog.